Kollaborativ ekonomi har länge varit något som intresserat mig. Att många samhällen inte hushåller med resurs är nog ingen nyhet för någon. Sverige bränner upp mer skräp än någonsin. Hållbarhets-Sverige klappar sig gott om axeln kring att vi har bland de mest effektiva processerna och eldugnarna. Som konsekvens av detta importerar vi också mer skräp från flera länder i Europa för att kunna hålla verken igång. I det långa loppet är det dock inte en hållbar strategi med en linjär ekonomi på en planet med ändliga resurser.

Det här är också ett tecken på hur cirkulär ekonomi spelar en roll för en mer hållbar värld. Apropå cirkulär ekonomi skrev jag tidigare om Open Source Circular Economy Days som i veckan gick av stapeln! Men mer om det och cirkulär ekonomi i en annan text och tillbaka till kollaborativ ekonomi som jag tillsammans ser som en bra kombination.

I dagens värld diskuteras ofta hur samhällen med materiell välfärd ska kunna bibehålla god livskvalitet med minskad konsumtion av materiel. Som reaktion på diskursen började sociala innovatörer ta utmaningarna i egna händer och ett av resultaten är kollaborativ ekonomi. Det innebär att ändra förhållningssättet till materiel, varor och tjänster för fokusera på ha tillgång till material utan att äga dem. Dokumentärfilmen Dela är det nya äga demonstrerar människor olika exempel på hur tjänster och samhällen utvecklas med kollaborativ ekonomi och hur mycket social innovation det innebär. Hur går kollaborativ ekonomi från teori till praktik? Hur fungerar det? I dokumentärfilmen följer filmaren Lotta Ekelund och berättaren Karin Bradley, en biträdande lektor vid KTH, människor i städerna Malmö, London och Barcelona och exemplena är häpnadsväckande!

Filmen är producerad av LottaFilm 2015 med stöd av Malmö Stad,  Forskningsrådet Formas samt Mistra Urban Futures. Med tanke på finansiärerna är det kul att se den delas på ett mer öppna sätt både juridiskt och kommunikativt via webben! Licensfrågan för denna film är dock fortfarande lite otydlig, då det inte står om den är skyddad av konventionell copyright eller Creative Commons-licens. Det hade varit enklare att köra en Creative Commons-licens för att tydliggöra det. Så här står det på hemsidan:

“Filmen kan användas fritt för icke-kommersiella ändamål.”

Läs mer om filmen på DelaFilmen.info

“Bidra till Open Source” – Tip4Commit

Tip4Commit är ett donationskanal för Open Source-projekt. Det är en dricks-tjänst, en slags donations-metod som ökar ekonomisk och social hållbarhet för Open Source-projekt. Det fungerar som så att när du gör en “commit”, d.v.s., fritt översatt till ett “engagemang” så får du lite dricks i det projektet som är anslutet till Tip4Commit. Den dricks du tjänar in får du dock inte i svenska kronor eller någon nationell valuta utan istället i den digitala valutan Bitcoin. Det går dock inte bara att bidra med kod till ett projekt hur som helst. Dricksen betalas bara ut automatiskt när en commit har integrerats i projektet av dess projektledare.

Pengarna måste dock komma in i systemet på något sätt. Och det gör dem via frivilliga donationer från olika personer som vill stödja projekten. Möjligtvis är det just inlärningskurvan att lära sig Bitcoin, köpa Bitcoin samt att lära sig GitHub och koppla det till Tip4Commit-systemet som kan ha effekten att denna donationsmöjlighet växer långsamt. Därför är det ganska smal målgrupp, i detta fall “early adopters” och tekniskt kunnande som främst använders sig av denna tjänst. Dessutom skriver skaparna av Tip4Commit att de inte kan garantera att donationer går fram. Projekt som läggs till för donationer av användare har möjligtvis inte ens ha accepterat eller tillåtit att ta emot donationer från tjänsten. Det är därför som detta är ett typ av eget ekosystem för donationer där de som gör commits aldrig har någon egentlig koppling. Helt Open Source.

“We are not affiliated with most of the projects, their owners may be unaware of or actively against using tip4commit. Due to potential ethical and legal issues we may remove any project from the list by request of project maintainers.

Also we are not notifying developers about their tips anymore. Thus we can’t guarantee that donated funds will really reach them.

By donating funds you agree that they can be sent to Free Software Foundation or elsewhere at Tip4Commit’s discretion.”

I skrivande stund finns det flera olika projekt som kan stödjas via Tip4Commit, bland annat torrent-sajten FrostWire med Creative Commons-kultur, webbramverket Django, systemkärnan Linux, applikationsbehållaren Docker och ramverket för responsiva hemsidor Bootstrap. Det är en hel del Bitcoin som totalt finns tillgängliga, frågan är hur snabbt tjänsten kommer växa då den inte officiellt stöds av de olika projekt som kanske inte känner till den. Spana själv in Tip4Commit på https://tip4commit.com/!

CodeCombat, Creative Commons,Dagens samhälle är mycket beroende på kod och mjukvara – så länge vi har elektricitet och Internet. Det kommer inte förändras om saker och ting utvecklas i den riktning de rör sig i nu, det vill säga en ökad digitalisering, globalisering, tillgång till elektricitet och fler Internet-användare. I grund och botten betyder det att den som kan kod, det vill säga programmering, har en stor makt idag och imorgon. Därför är det viktigt ur flera aspekter i samhället att det finns öppna möjligheter för vem som helst att lära sig programmera!

CodeCombat är en portal som öppnar möjligheter! CodeCombat är en opensource läroplattform för programmering. Den integrerar så kallad gamification, på svenska fritt översatt till spelifiering. Det är en kreativ metod för att göra saker, uppgifter och upplevelser roliga genom att integrera ingredienser från spel och lek.

CodeCombat har gjort allt deras material till open source! I ett blogginlägg skrev skaparna bakom CodeCombat varför de gjorde “allt” inom projektet till Open Source. Men egentligen är det inte sant då CodeCombat erhåller alla rättigheter för skript, enhetskonfigurationer, beskrivningar, skrivningar och nivå-specifika media. Det finns dock olika sätt att bidra och påverka  CodeCombat-projektet. Det är en självklar del av CodeCombat då mycket av tjänsten bygger just på dess gemenskap. Det arrangeras till och med roliga tävlingar för gemenskapen och

Frågan jag ställer mig är dock vad inkomsterna från projektet går till. Betalas de till grundarna? Sparas de till att drifta tjänsten på hållbart sätt eller ges något tillbaka till gemenskapen? Eller något annat? Inte för att det måste utan mer för att det vore ytterligare en intressant nivå att lyfta i deras arbete att vara open source, inte bara i produkt utan även i organisation.

Koden till CodeCombat har MIT-licens och finns på GitHub. Alla(?) artistiska verk är licenserade med Creative Commons Attribution 4.0 International License och det finns ett så kallat Contributor License Agreement (CLA) som användare behöver följa. Om det är särskilt linjerat med open source-filosofin vet jag inte och det är en intressant fråga.

C.H.I.P., Open Source Hardware, Open Source

C.H.I.P. är Open Source Hardware – CC-BY NextThingCo

C.H.I.P. är varken helt Open Source eller 9-dollars dator och det är synd, det skulle kunna vara mer öppet kring detta! En hjälpsam följare av bloggen tipsade om hur dyr chip-datorn C.H.I.P. egentligen är. Jag skrev tidigare om Kickstarter-projektet C.H.I.P. som varit en otrolig framgång för NextThingCo som ligger bakom projektet.

Företaget Olimex som är en konkurrent till C.H.I.P. har undersökt hur det egentligen ligger till med. Resultaten har redovisats i ett blogginlägg. Det visar på hur 9-dollars priset är ett pris som endast gäller under Kickstarter-kampanjen. Olimex är kanske en av de mest öppna tillverkare av kort-datorer, om inte den mest öppna. Samtidigt brottas C.H.I.P. med olika licens-överträdelser med GPL som inträffat i samband med chip-tillverkaren Allwinners drivrutiner i kärnan av systemet.

Vad visar detta på? Författaren av inlägget hos Olimex påpekar på hur detta drag var ett marknadsföringsknep för C.H.I.P. Det knepet var dock ett genialt sådant. De flesta (, inklusive mig själv,) blev mer fascinerade av själva priset än av själva verkligheten som döljer sig i detaljerna bakom.

The Devil is in the Details

Growstuff, Logotyp, Creative Commons

Growstuff Logotyp

Dags för dig som odlar att spana in opensource-plattformen Growstuff – den hjälper till att öppna data för odlare!

Growstuff är en gemenskap av matodlare som gillar open source. De bygger en open source-plattform för att hjälpa dig som användare att lära dig kring hur du odlar mat. Det går enkelt att spåra vad du som medlem planterar och skördar i din trädgård. Samtidigt går det att arrangera utbyte av fröer mellan medlemmar och producera tillsammans med andra trädgårdsmästare nära dig. Hittills i skrivande stund har runt 1500 medlemmar planterat nästan 600 grödor, 2700 gånger i 2200 trädgårdar! Värt att tänka på är att detta är resultaten av en extremt liten användarbas och chansen finns att alla grödor inte blivit inlagda och spåras i dagsläget.

Growstuff har också en API som gör det till en perfekt bas till utvecklare och avancerade användare som vill innovera med data från Growstuff som bas. Användningsvillkoren är väldigt enkla att förstå till skillnad från andra tjänster då Growstuff hatar “legalese” (kan översättas till juridiska, som eget språk). Det här öppnar upp för möjligheter som appar till olika plattformar som Android, Sailfish OS, Firefox OS samt andra påbyggnads-tjänster som kan använda sig och kombinera Growstuff:s data med annan data.

Growstuff är byggt på Ruby on Rails och använder sig av JavaScript för interaktiva front-end upplevelser och animationer. Growstuff är resultatet av ännu en crowdfunding-kampanj med grundarna från Australien, denna gång på Indiegogo. Projektet finns helt som fri- och öppen programvara på GitHub. Allt material på Growstuff är Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC-BY-SA) 3.0 Unported License (Creative Commons Erkännande-DelaLika) för all strukturerad data. Utöver det är det viktigt att observera vad för material som användare laddar upp ifall de vill att det används i icke-kommersiellt syfte. Growstuff är dock i en fas av övergång att göra allt material till CC-BY-SA.

Growstuff är en bit i pusslet mot en mer hållbar framtid