Installationen av Trump som USA:s 45:e president tog troligtvis majoriteten av uppmärksamhet från allt annat som skedde den 20:e januari 2017. En av alla viktiga händelser var att världen blev introducerad till framtidens säkra e-post. Denna lansering skedde med avsikt samtidigt som den nya presidenten installerades. Lanseringen passerade nog de flesta men kommer kanske påverka oss alla.

E-post har kanske varit ett av världshistoriens mest använda kommunikationsmedel under sin relativt sett korta livstid. Men e-post har aldrig varit brev som på något sätt skyddats av posthemlighet (även kallad brevhemlighet). Det är det som gäller för fysiska pappersbrev, idag kallat snigelpost. Istället har e-post fungerat som vykort. Den med tillräcklig teknisk kunskap har kunnat läsa av väldigt mycket information om avsändare, mottagare, ämne och innehåll. Det här vet inte de flesta människor om när de använder e-post. Därför skriver de ofta privata saker då de anförtror sig att tekniken bara ska leverera till den avsiktliga mottagaren – vilket alltså inte är sant. Olika varianter av kryptering, (det mest kända exemplet är OpenPGP,) har kommit till senare. Detta för att införa någon sorts säkerhet och skydd mot att all information ska läcka.

På grund av hur tekniken bakom e-post är byggt har dock viss känslig information, så kallad “metadata” inte gått att hindra från att passera andra än den avsiktliga mottagaren. Till exempel ämnesraden, IP-adressen vartifrån avsändaren skickar och annan information som kan vara mycket känslig har kunnat läsas av. Förslaget till framtidens säkra e-post fungerar annorlunda och är därför väldigt viktig. Det här är det som fredagens nyhet kan komma att ändra på. Företaget Lavabit gjorde förra året en lyckad crowdfunding-kampanj. Denna kampanj finansierade utvecklingen av en helt ny standard för e-post. Det ska vara säker och krypterad e-post “som inte ska kräva en PhD. i kryptografi (läran om kryptering) för att kunna användas”. Det här är en extremt viktig utveckling för att göra Internet mer säkert för alla olika användare och syften för kommunikation.

Historien bakom Lavabit och denna utveckling är också intressant. Det var Lavabit som visselblåsaren Edward Snowden använde för att komma i kontakt med journalister. Han behövde hitta journalister som skulle kunna tänka sig publicera hans avslöjande. Det komiska med det hela var att han använde kryptering via OpenPGP. Journalisten Glenn Greenwald som till slut publicerade tyckte krypteringen var just för krånglig. Det här fick honom att fundera över att släppa kontakten med denna läcka som sade sig ha mycket viktiga saker att avslöja. Allt detta krångel och ovisshet riskerade allt. Det ledde till slut att Edward Snowden nådde ut bättre med sina avslöjanden om hur bland annat e-post läses av. Under tiden försökte amerikanska myndigheter tvinga Lavabit att lämna ut uppgifter om alla deras användare. De vägrade och stängde istället ned samma dag för att nu återuppliva tjänsten i samband med lanseringen.

Det viktiga med det hela är att Lavabit och den allians de skapat, kallad “Dark Mail Technical Alliance” (namnet grundat i att e-posten inte ska kunna läsas av) arbetar för att det ska bli standard. Vi som e-postanvändare kan hoppas att de verkligen gör det och får genom det hos rätt instanser så att det blir internationell standard på Internet.

Vi bör också uppmana våra e-postleverantörer, stora som små, internet-, tjänste- och produktleverantörer att undersöka en “uppgradering” till det Lavabit utvecklat. De kallar det “e-post 3.0” (mer tekniskt kallat DIME) och drivs genom den säkra e-postservern Magma. Allt är lyckligtvis öppen källkod så att det verkligen kan bli en ny standard. Men framtidens säkra e-post kan endast bli standard om vi som användare vill och bidrar!

Flattr this!

Internet Health Report har tagits fram av Mozilla Foundation som bland annat ligger bakom webbläsaren Mozilla Firefox och e-postprogrammet Mozilla Thunderbird. De har nu släppt sin första rapport om Internets hälsa och är en del av deras arbete för att värna om det öppna Internet.

Internet Health Report sammanställer och analyserar forskning och statistik kring olika aspekter av hur Internet “mår”, baserat på filosofin om att öppenheten är en förutsättning för Internet. Rapporten delas upp i olika kategorier och innehåller olika historier som kännetecknar hälsoläget av dagens Internet. Dessa aspekter är bland annat öppen innovation, digital inklusion, decentralisering, digital integritet och säkerhet samt webbkunnighet.

Rapporten Internet Health Report finns att läsa fritt på nätet på InternetHealthReport.org och finns tillgänglig för nedladdning, länkat från deras hemsida till CloudFront här.

Trevlig läsning!

 

Flattr this!

OpenBazaar är sen en tid tillbaka en fungerande basar för transaktioner, gåvor och bytesekonomi. OpenBazaar beskriver på det på sin hemsida som: “En Fri Marknad för alla. Inga kostnader. Inga begränsningar.” Rätt kaxigt tycker jag. Till min vetskap finns det väl inte direkt någon digital marknadsplats för e-handel som kan skryta om detta och lova något sådant.

Skärmdump från OpenBazaar

Skärmdump från OpenBazaar CC-BY-SA 4.0

Enklare och billigare än någonsin att starta e-handel

Jag kan som användare med en del tekniskt kunnande enkelt lägga upp min egna e-handel på den öppna basaren. Därefter kan jag sälja vad jag än vill utan några som helst externa kostnader eller regleringar. Detta med undantaget för tekniken som driver min handelsplats, samt om jag vill, en kostnad till en oberoende tredjepart som verifierar att processen och kvalitén gått rätt till. Jag kommer skriva mer om hur det fungerar i ett senare inlägg. Det finns ett blogginlägg på engelska att tillgå om man är ivrig att lära sig mer redan nu. I grund och botten är det hela väldigt enkelt och transparent i sin process för e-handel. Men samtidigt kan det vara möjligt att kringgå t.ex. skatter och miljöregleringar.

Etiska dilemman – som genom alla tider!

Bra eller dåligt vet jag ännu inte men det kommer snabbt upp frågor för mig kring det hela. Detta är på grund av alla möjliga etiskt tvivelaktiga försäljningar, gåvor och byten som kan ske. Samtidigt kan det vara bättre att detta sker över Blockchain-teknologin och loggas än att det händer bakom lyckta dörrar på andra sätt, t.ex. genom en anonym och stängd handelsplats genom Deep Web (även felaktigt kallat Dark Web) eller ett “svart hål” som Transnistrien vilket Blank Spot Project skrivit reportage om.

Det hela är ett väldigt komplext och etiskt dilemma i fråga och i sinom tid kommer vi se hur detta utvecklas. Jag tror att de flesta etablerade aktörer kommer agera för att undanhålla OpenBazaar från uppmärksamheten då det vänder upp och ned på hur digitala marknadsplatser och e-kommers fungerar idag. Helt plötsligt finns det något som kan vara svårt att mäta sig mot när det kommer till kostnader.

En ny kelgris för de som älskar “sann frihandel”?

Det som i media och folkmun kallas “frihandel” är inte sann fri handel som sådan utan har regleringar som förhandlats fram emellan vissa parter och som anses vara behövda emellan dessa. Något som innefattades av frihandel under 1900-talet kan under 2000-talet anses vara helt förkastligt. Detta är delvis på grund av att moraliska värderingar och etik genomgår konstant evolution. Helt plötsligt kan dock dessa etiska värderingar och reglerande institutioner och grupper kringgås mer öppet genom t.ex. OpenBazaar. Men detta har egentligen varit möjligt under alla århundraden och historiska epoker där samhällen haft handel och kommers. Skillnaden är att när OpenBazaar fortsätter utvecklas kan det ha potentialen av att göra mer oreglerad handel mainstream på en tidigare okänd skala.

Bloggen och kommunikationen kring OpenLifeChallenge återuppväcks!

Kanske du läser på min blogg för första gången eller så har du kommit tillbaka. Sist jag skrev handlade det om OpenBazaar och jag tänkte det skulle vara passande att följa upp. Det har varit en lång, lång paus från bloggandet. Det betyder inte att projektet varit på paus. Snarare har det varit tyst kring genomförandet och utvecklingen. Under tiden som gått har det också växt fram många olika tankar om projektet. Alltifrån kring hur det kan konkretiseras, genomföras och utvecklas. Just nu tycker jag det är mest roligt att börja blogga om det som hänt under året. Samt att jag vill dela vad jag hittar på just nu och framöver med projektet.

Flattr this!

OpenBazaar – en öppen, decentraliserad och teoretiskt sätt oreglerad basar för handel – är det framtidens marknad?

OpenBazaar CC-BY-SA 4.0

OpenBazaar CC-BY-SA 4.0

OpenBazaar är framtidens marknad. Eller är den? Den är kanske precis så fri och öppen som olika ideologiska filosofer har förespråkat om marknaders funktioner i hundratals år. Med Internets kraft öppnas alla dessa möjligheter. Det utmanar många diskurser och paradigm inom samhällen som de ser ut idag. Och det innebär intressanta utmaningar. Helt plötsligt kommer vem som helst kunna erbjuda vad som helst och all typ av reglering kommer behöva genomföras i den fysiska köttvärlden.

Projektet OpenBazaar erbjuder nya sätt att handla online. Användare kör enkelt ett program på sin dator som direkt kopplar till andra användare i OpenBazaar-nätverket och tillgängliggör handel med dem. Nätverket inte kontrolleras av ett företag är det istället ett decentraliserat nätverk som inte drivs av någon organisation alls, utan det är en så kallad DAO (Decentraliserad Autonom Organisation). Effekten av systemets design är att det inte finns några obligatoriska avgifter att betala och att all slags handel är befriad från censur och alla typer av blockader. OpenBazaar är på så sätt designad för att etablera blixtsnabba transaktioner genom den digitala valutan Bitcoin som jag skrivit om tidigare i mitt inlägg om Tip4Commit som OpenBazaar också använder sig av för att ta emot donationer. Hela projektet är open source och källkoden är tillgänglig på GitHub.

Nyligen annonserade grundarna av OpenBazaar in runt $ 1 miljon i startkapital för att utveckla OpenBazaars protokoll och klient. Investeringarna för utveckling kommer från Union Square Ventures, Andreessen Horowitz, och affärsängeln William Mougayar. Idén med detta sägs vara att bygga den första affärsverksamheten ovanpå det öppna och decentraliserade OpenBazaar-nätverket.

 

OpenBazaar tar självklart emot donationer via BitCoin på denna adress: och det är första gången jag ser en QR-kod med Bitcoin-logga i.

OpenBazaar Bakgrundsbild med exempel på ehandelsplats! CC-BY-SA 4.0

OpenBazaar Bakgrundsbild med exempel på ehandelsplats! CC-BY-SA 4.0

Allt material på OpenBazaar:s hemsida där du kan läsa mer är under “Some Rights Reserve (Vissa Rättigheter Förbehållna)” i detta fall Creative Commons Attribution 4.0). En bra start för att enkelt kunna låta intresserade som jag skriva om projektet och på så sätt sprida ordet!

Flattr this!

 

Kollaborativ ekonomi har länge varit något som intresserat mig. Att många samhällen inte hushåller med resurs är nog ingen nyhet för någon. Sverige bränner upp mer skräp än någonsin. Hållbarhets-Sverige klappar sig gott om axeln kring att vi har bland de mest effektiva processerna och eldugnarna. Som konsekvens av detta importerar vi också mer skräp från flera länder i Europa för att kunna hålla verken igång. I det långa loppet är det dock inte en hållbar strategi med en linjär ekonomi på en planet med ändliga resurser.

Det här är också ett tecken på hur cirkulär ekonomi spelar en roll för en mer hållbar värld. Apropå cirkulär ekonomi skrev jag tidigare om Open Source Circular Economy Days som i veckan gick av stapeln! Men mer om det och cirkulär ekonomi i en annan text och tillbaka till kollaborativ ekonomi som jag tillsammans ser som en bra kombination.

I dagens värld diskuteras ofta hur samhällen med materiell välfärd ska kunna bibehålla god livskvalitet med minskad konsumtion av materiel. Som reaktion på diskursen började sociala innovatörer ta utmaningarna i egna händer och ett av resultaten är kollaborativ ekonomi. Det innebär att ändra förhållningssättet till materiel, varor och tjänster för fokusera på ha tillgång till material utan att äga dem. Dokumentärfilmen Dela är det nya äga demonstrerar människor olika exempel på hur tjänster och samhällen utvecklas med kollaborativ ekonomi och hur mycket social innovation det innebär. Hur går kollaborativ ekonomi från teori till praktik? Hur fungerar det? I dokumentärfilmen följer filmaren Lotta Ekelund och berättaren Karin Bradley, en biträdande lektor vid KTH, människor i städerna Malmö, London och Barcelona och exemplena är häpnadsväckande!

Filmen är producerad av LottaFilm 2015 med stöd av Malmö Stad,  Forskningsrådet Formas samt Mistra Urban Futures. Med tanke på finansiärerna är det kul att se den delas på ett mer öppna sätt både juridiskt och kommunikativt via webben! Licensfrågan för denna film är dock fortfarande lite otydlig, då det inte står om den är skyddad av konventionell copyright eller Creative Commons-licens. Det hade varit enklare att köra en Creative Commons-licens för att tydliggöra det. Så här står det på hemsidan:

“Filmen kan användas fritt för icke-kommersiella ändamål.”

Läs mer om filmen på DelaFilmen.info

Flattr this!