OpenBazaar är sen en tid tillbaka en fungerande basar för transaktioner, gåvor och bytesekonomi. OpenBazaar beskriver på det på sin hemsida som: “En Fri Marknad för alla. Inga kostnader. Inga begränsningar.” Rätt kaxigt tycker jag. Till min vetskap finns det väl inte direkt någon digital marknadsplats för e-handel som kan skryta om detta och lova något sådant.

Skärmdump från OpenBazaar

Skärmdump från OpenBazaar CC-BY-SA 4.0

Enklare och billigare än någonsin att starta e-handel

Jag kan som användare med en del tekniskt kunnande enkelt lägga upp min egna e-handel på den öppna basaren. Därefter kan jag sälja vad jag än vill utan några som helst externa kostnader eller regleringar. Detta med undantaget för tekniken som driver min handelsplats, samt om jag vill, en kostnad till en oberoende tredjepart som verifierar att processen och kvalitén gått rätt till. Jag kommer skriva mer om hur det fungerar i ett senare inlägg. Det finns ett blogginlägg på engelska att tillgå om man är ivrig att lära sig mer redan nu. I grund och botten är det hela väldigt enkelt och transparent i sin process för e-handel. Men samtidigt kan det vara möjligt att kringgå t.ex. skatter och miljöregleringar.

Etiska dilemman – som genom alla tider!

Bra eller dåligt vet jag ännu inte men det kommer snabbt upp frågor för mig kring det hela. Detta är på grund av alla möjliga etiskt tvivelaktiga försäljningar, gåvor och byten som kan ske. Samtidigt kan det vara bättre att detta sker över Blockchain-teknologin och loggas än att det händer bakom lyckta dörrar på andra sätt, t.ex. genom en anonym och stängd handelsplats genom Deep Web (även felaktigt kallat Dark Web) eller ett “svart hål” som Transnistrien vilket Blank Spot Project skrivit reportage om.

Det hela är ett väldigt komplext och etiskt dilemma i fråga och i sinom tid kommer vi se hur detta utvecklas. Jag tror att de flesta etablerade aktörer kommer agera för att undanhålla OpenBazaar från uppmärksamheten då det vänder upp och ned på hur digitala marknadsplatser och e-kommers fungerar idag. Helt plötsligt finns det något som kan vara svårt att mäta sig mot när det kommer till kostnader.

En ny kelgris för de som älskar “sann frihandel”?

Det som i media och folkmun kallas “frihandel” är inte sann fri handel som sådan utan har regleringar som förhandlats fram emellan vissa parter och som anses vara behövda emellan dessa. Något som innefattades av frihandel under 1900-talet kan under 2000-talet anses vara helt förkastligt. Detta är delvis på grund av att moraliska värderingar och etik genomgår konstant evolution. Helt plötsligt kan dock dessa etiska värderingar och reglerande institutioner och grupper kringgås mer öppet genom t.ex. OpenBazaar. Men detta har egentligen varit möjligt under alla århundraden och historiska epoker där samhällen haft handel och kommers. Skillnaden är att när OpenBazaar fortsätter utvecklas kan det ha potentialen av att göra mer oreglerad handel mainstream på en tidigare okänd skala.

Bloggen och kommunikationen kring OpenLifeChallenge återuppväcks!

Kanske du läser på min blogg för första gången eller så har du kommit tillbaka. Sist jag skrev handlade det om OpenBazaar och jag tänkte det skulle vara passande att följa upp. Det har varit en lång, lång paus från bloggandet. Det betyder inte att projektet varit på paus. Snarare har det varit tyst kring genomförandet och utvecklingen. Under tiden som gått har det också växt fram många olika tankar om projektet. Alltifrån kring hur det kan konkretiseras, genomföras och utvecklas. Just nu tycker jag det är mest roligt att börja blogga om det som hänt under året. Samt att jag vill dela vad jag hittar på just nu och framöver med projektet.

Flattr this!

OpenBazaar – en öppen, decentraliserad och teoretiskt sätt oreglerad basar för handel – är det framtidens marknad?

OpenBazaar CC-BY-SA 4.0

OpenBazaar CC-BY-SA 4.0

OpenBazaar är framtidens marknad. Eller är den? Den är kanske precis så fri och öppen som olika ideologiska filosofer har förespråkat om marknaders funktioner i hundratals år. Med Internets kraft öppnas alla dessa möjligheter. Det utmanar många diskurser och paradigm inom samhällen som de ser ut idag. Och det innebär intressanta utmaningar. Helt plötsligt kommer vem som helst kunna erbjuda vad som helst och all typ av reglering kommer behöva genomföras i den fysiska köttvärlden.

Projektet OpenBazaar erbjuder nya sätt att handla online. Användare kör enkelt ett program på sin dator som direkt kopplar till andra användare i OpenBazaar-nätverket och tillgängliggör handel med dem. Nätverket inte kontrolleras av ett företag är det istället ett decentraliserat nätverk som inte drivs av någon organisation alls, utan det är en så kallad DAO (Decentraliserad Autonom Organisation). Effekten av systemets design är att det inte finns några obligatoriska avgifter att betala och att all slags handel är befriad från censur och alla typer av blockader. OpenBazaar är på så sätt designad för att etablera blixtsnabba transaktioner genom den digitala valutan Bitcoin som jag skrivit om tidigare i mitt inlägg om Tip4Commit som OpenBazaar också använder sig av för att ta emot donationer. Hela projektet är open source och källkoden är tillgänglig på GitHub.

Nyligen annonserade grundarna av OpenBazaar in runt $ 1 miljon i startkapital för att utveckla OpenBazaars protokoll och klient. Investeringarna för utveckling kommer från Union Square Ventures, Andreessen Horowitz, och affärsängeln William Mougayar. Idén med detta sägs vara att bygga den första affärsverksamheten ovanpå det öppna och decentraliserade OpenBazaar-nätverket.

 

OpenBazaar tar självklart emot donationer via BitCoin på denna adress: och det är första gången jag ser en QR-kod med Bitcoin-logga i.

OpenBazaar Bakgrundsbild med exempel på ehandelsplats! CC-BY-SA 4.0

OpenBazaar Bakgrundsbild med exempel på ehandelsplats! CC-BY-SA 4.0

Allt material på OpenBazaar:s hemsida där du kan läsa mer är under “Some Rights Reserve (Vissa Rättigheter Förbehållna)” i detta fall Creative Commons Attribution 4.0). En bra start för att enkelt kunna låta intresserade som jag skriva om projektet och på så sätt sprida ordet!

Flattr this!

 

Kollaborativ ekonomi har länge varit något som intresserat mig. Att många samhällen inte hushåller med resurs är nog ingen nyhet för någon. Sverige bränner upp mer skräp än någonsin. Hållbarhets-Sverige klappar sig gott om axeln kring att vi har bland de mest effektiva processerna och eldugnarna. Som konsekvens av detta importerar vi också mer skräp från flera länder i Europa för att kunna hålla verken igång. I det långa loppet är det dock inte en hållbar strategi med en linjär ekonomi på en planet med ändliga resurser.

Det här är också ett tecken på hur cirkulär ekonomi spelar en roll för en mer hållbar värld. Apropå cirkulär ekonomi skrev jag tidigare om Open Source Circular Economy Days som i veckan gick av stapeln! Men mer om det och cirkulär ekonomi i en annan text och tillbaka till kollaborativ ekonomi som jag tillsammans ser som en bra kombination.

I dagens värld diskuteras ofta hur samhällen med materiell välfärd ska kunna bibehålla god livskvalitet med minskad konsumtion av materiel. Som reaktion på diskursen började sociala innovatörer ta utmaningarna i egna händer och ett av resultaten är kollaborativ ekonomi. Det innebär att ändra förhållningssättet till materiel, varor och tjänster för fokusera på ha tillgång till material utan att äga dem. Dokumentärfilmen Dela är det nya äga demonstrerar människor olika exempel på hur tjänster och samhällen utvecklas med kollaborativ ekonomi och hur mycket social innovation det innebär. Hur går kollaborativ ekonomi från teori till praktik? Hur fungerar det? I dokumentärfilmen följer filmaren Lotta Ekelund och berättaren Karin Bradley, en biträdande lektor vid KTH, människor i städerna Malmö, London och Barcelona och exemplena är häpnadsväckande!

Filmen är producerad av LottaFilm 2015 med stöd av Malmö Stad,  Forskningsrådet Formas samt Mistra Urban Futures. Med tanke på finansiärerna är det kul att se den delas på ett mer öppna sätt både juridiskt och kommunikativt via webben! Licensfrågan för denna film är dock fortfarande lite otydlig, då det inte står om den är skyddad av konventionell copyright eller Creative Commons-licens. Det hade varit enklare att köra en Creative Commons-licens för att tydliggöra det. Så här står det på hemsidan:

“Filmen kan användas fritt för icke-kommersiella ändamål.”

Läs mer om filmen på DelaFilmen.info

Flattr this!

“Bidra till Open Source” – Tip4Commit

Tip4Commit är ett donationskanal för Open Source-projekt. Det är en dricks-tjänst, en slags donations-metod som ökar ekonomisk och social hållbarhet för Open Source-projekt. Det fungerar som så att när du gör en “commit”, d.v.s., fritt översatt till ett “engagemang” så får du lite dricks i det projektet som är anslutet till Tip4Commit. Den dricks du tjänar in får du dock inte i svenska kronor eller någon nationell valuta utan istället i den digitala valutan Bitcoin. Det går dock inte bara att bidra med kod till ett projekt hur som helst. Dricksen betalas bara ut automatiskt när en commit har integrerats i projektet av dess projektledare.

Pengarna måste dock komma in i systemet på något sätt. Och det gör dem via frivilliga donationer från olika personer som vill stödja projekten. Möjligtvis är det just inlärningskurvan att lära sig Bitcoin, köpa Bitcoin samt att lära sig GitHub och koppla det till Tip4Commit-systemet som kan ha effekten att denna donationsmöjlighet växer långsamt. Därför är det ganska smal målgrupp, i detta fall “early adopters” och tekniskt kunnande som främst använders sig av denna tjänst. Dessutom skriver skaparna av Tip4Commit att de inte kan garantera att donationer går fram. Projekt som läggs till för donationer av användare har möjligtvis inte ens ha accepterat eller tillåtit att ta emot donationer från tjänsten. Det är därför som detta är ett typ av eget ekosystem för donationer där de som gör commits aldrig har någon egentlig koppling. Helt Open Source.

“We are not affiliated with most of the projects, their owners may be unaware of or actively against using tip4commit. Due to potential ethical and legal issues we may remove any project from the list by request of project maintainers.

Also we are not notifying developers about their tips anymore. Thus we can’t guarantee that donated funds will really reach them.

By donating funds you agree that they can be sent to Free Software Foundation or elsewhere at Tip4Commit’s discretion.”

I skrivande stund finns det flera olika projekt som kan stödjas via Tip4Commit, bland annat torrent-sajten FrostWire med Creative Commons-kultur, webbramverket Django, systemkärnan Linux, applikationsbehållaren Docker och ramverket för responsiva hemsidor Bootstrap. Det är en hel del Bitcoin som totalt finns tillgängliga, frågan är hur snabbt tjänsten kommer växa då den inte officiellt stöds av de olika projekt som kanske inte känner till den. Spana själv in Tip4Commit på https://tip4commit.com/!

Flattr this!

CodeCombat, Creative Commons,Dagens samhälle är mycket beroende på kod och mjukvara – så länge vi har elektricitet och Internet. Det kommer inte förändras om saker och ting utvecklas i den riktning de rör sig i nu, det vill säga en ökad digitalisering, globalisering, tillgång till elektricitet och fler Internet-användare. I grund och botten betyder det att den som kan kod, det vill säga programmering, har en stor makt idag och imorgon. Därför är det viktigt ur flera aspekter i samhället att det finns öppna möjligheter för vem som helst att lära sig programmera!

CodeCombat är en portal som öppnar möjligheter! CodeCombat är en opensource läroplattform för programmering. Den integrerar så kallad gamification, på svenska fritt översatt till spelifiering. Det är en kreativ metod för att göra saker, uppgifter och upplevelser roliga genom att integrera ingredienser från spel och lek.

CodeCombat har gjort allt deras material till open source! I ett blogginlägg skrev skaparna bakom CodeCombat varför de gjorde “allt” inom projektet till Open Source. Men egentligen är det inte sant då CodeCombat erhåller alla rättigheter för skript, enhetskonfigurationer, beskrivningar, skrivningar och nivå-specifika media. Det finns dock olika sätt att bidra och påverka  CodeCombat-projektet. Det är en självklar del av CodeCombat då mycket av tjänsten bygger just på dess gemenskap. Det arrangeras till och med roliga tävlingar för gemenskapen och

Frågan jag ställer mig är dock vad inkomsterna från projektet går till. Betalas de till grundarna? Sparas de till att drifta tjänsten på hållbart sätt eller ges något tillbaka till gemenskapen? Eller något annat? Inte för att det måste utan mer för att det vore ytterligare en intressant nivå att lyfta i deras arbete att vara open source, inte bara i produkt utan även i organisation.

Koden till CodeCombat har MIT-licens och finns på GitHub. Alla(?) artistiska verk är licenserade med Creative Commons Attribution 4.0 International License och det finns ett så kallat Contributor License Agreement (CLA) som användare behöver följa. Om det är särskilt linjerat med open source-filosofin vet jag inte och det är en intressant fråga.

Flattr this!